Inatt mina vänner, hade jag nog den bästa och värsta dröm jag någonsin haft (som jag kan komma ihåg varje fall). Karaktärena är personer som finns i verkligheten.

Jag drömde att jag och min vän E var hemma hos mitt ex J (han var min pojkvän igen i drömmen) och hans lillebror M, vi hade varit där i några dagar men just den här dagen var det något som inte kändes rätt, mina känslor för J började verkligen försvinna och istället bli starkare för M, men det var inget jag ville att någon skulle veta. 
Vi skulle åka iväg och handla lite och jag kommer verkligen ihåg hur jävla nedstämd jag var, allting kändes så tungt och jobbigt och bara närvaron av J gick mig på nerverna, jag ville bli av med honom men jag visste fan inte hur. Så jag undvek honom lite grann och gick istället själv med E och pratade lite med henne om hur jag kände, vi bestämde oss för att hålla detta mellan bara oss för jag var inte redo att berätta för J än. 
När vi kom hem skulle vi laga middag och J var på så äckligt bra humör och det gjorde mig nästan ännu mer irriterad för jag störde mig på nästan allt han gjorde så jag gick därifrån och låste in mig i ett av sovrummen och låg där ett tag, sen kom E in och vi låg och pratade och jag berättade allt för henne, jag orkade inte hålla det inom mig längre, jag hade bestämt mig för att göra slut med J och hon stöttade mig så gott hon kunde och det kändes så bra att ha henne där. Sen kom M helt plötsligt in i rummet och då satt vi tre och pratade och jag berättade för honom också, inte att jag hade känslor för honom men att jag ville göra slut med J och han hade sett på mig redan innan att det var något som inte stod rätt till så han stod också vid min sida vilket jag inte hade förväntat mig eftersom han är J's lillebror. 
Efter vi suttit där inne ett tag så kom han också in och undrade vad vi gjorde, men vi blånekade och sa att vi bara satt och pratade allmänt och väntade på att maten skulle bli klar så han gick ut igen och vi satt kvar. Vi började fundera ut en plan på hur jag skulle berätta för J utan att såra honom allt för mycket, men det är ju nästan omöjligt så vi kom överens om att bara säga som det är så får han ta det helt enkelt. Då kom han in i rummet igen och jag började bli sådär förbannad igen för jag ville bara bli av med honom, då såg han på mig att nåt var fel så jag bad E och M att gå ut ur rummet så jag kunde berätta för honom.
Eftersom jag var så arg så berättade jag det på helt fel sätt, jag var kaxig och nästan elak och jag såg på honom hur sårad han blev, men han reagerade väldigt konstigt, jag satt redan i sängen och då tryckte han ner mig och nästan höll fast mig o skrek "är det det här du vill?" och jag skrek tillbaka JA flera gånger och försökte slita mig loss men han höll fast mig och jag kommer ihåg hans ansiktsuttryck så väl, men till slut släppte han mig och sprang in till sitt rum och började gråta. 
E och M kom in i rummet och frågade vad fan som hände egentligen o då berättade jag och så sa M att vi måste åka härifrån. Vad jag inte visste var att J hade tydligen ganska kort stubin och kunde bli ganska arg och ledsen och lite psyko om någon sårade honom och jag blev livrädd o sa att vi måste skynda oss innan han märker att vi stuckit. 
Vi smög ut och tog en av M's bilar och självklart så var det strul med den, han fick inte igång bilen och jag blev så jävla stressad för J kommer höra att vi är här ute och krabbar. Han spelade ganska hög musik inne i sitt rum så jag tänkte att kanske har vi tur att han inte hör.
M fick igång bilen och precis när vi satte oss i den så kom J utspringandes o frågade vart fan vi skulle men vi hann precis åka iväg när han kom fram till bilen. Det kändes precis som i en film, alla var så uppjagade o nervösa men vi kom iväg som tur va. 
Vi åkte runt i stan och visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen så vi pratade om det som hade hänt och jag var både glad och ledsen för det var jobbigt att det slutade som det gjorde men samtidigt var jag glad att det äntligen var över. Vi hittade en parkeringsplats och stannade för det krabbade med bilen igen så jag och E gick iväg lite och pratade själva medans M stannade och kollade läget med bilen. 
När vi kom tillbaka var bilen fixad men vi stod kvar ett tag till och då bestämde jag mig för att berätta för M hur jag kände för honom men han visste redan om det, han hade märkt av mina signaler jag gett honom även om jag knappt själv var medveten om att jag gjort det. Till min stora förvåning var mina känslor besvarade, han kände detsamma för mig och jag blev så lycklig att jag inte kunde stå still. E och M bara skrattade och det var som allt det onda bara försvann, J fanns inte längre kvar i bilden, hela mitt liv med honom var bara puts väck. E gick bort till affären och skulle handla. Jag och M stod kvar och bara tittade på varann, fina fina M och hans mörka ögon. Nu var han min. Han kom närmre och tog tag i mig, förde mig närmre honom och kysste mig. Jag kände precis allting, hur perfekt det var, hur det bubblade i hela kroppen på mig, hur lycklig jag var, jag ville aldrig släppa taget om honom. ♥

Sen vaknade jag. Fy faaaaan vad ledsen jag blev att det bara var en dröm. Jag tror att det här var den mest korrekta dröm jag någonsin haft, med det menar jag att jag har alltid haft lite småkänslor för mitt ex lillebror men jag trodde dom var borta men tydligen inte. Jag kommer nog alltid ha det men jag vet fan inte varför. 
Drömmar reflekterar ju alla känslor man har och alla tankar man bär omkring sig. Att jag var så glad över att bli av med J var nog en sort bekräftelse att nu är jag äntligen över honom på riktigt, det har nämligen tagit sin lilla tid att äntligen komma över honom. Vi var tillsammans lite över 5 år och det har tagit mig nästan 2 år att få ur honom ur mitt system helt och hållet. Men M kommer jag nog aldrig få ur mitt system, det är som en olycklig förälskelse, men det gör inte mig nåt. 
Så nu är jag både glad och ledsen, men det känns bra att kunna minnas denna drömmen och kunna återvända dit i mina tankar. Mjeh.